På begäran  kommer lite nya bilder på Gabriela Har inte riktigt suget att blogga något mer än så, men kan säga att allting går kanon samt att jag har fått ett gäng nya underbara kollegor på Visma Retail

Det har hänt en hel del de senaste veckorna. Lilla Gabriela har kommit till världen under viss uppståndelse och en del krångel, köket har rivits ut och ersatts av ett nytt och slutligen så börjar jag ett nytt jobb i morgon. Dock så är jag lustigt nog ledig första dagen på mitt nya jobb.

Så från och med tisdag så påbörjas min provanställning på Visma Retail i Norrtälje och jag kan avslöja att det är inte helt utan en viss nervositet som jag börjar där. Detta beror på att min SQL kunskaper inte är så vassa och avdammade som jag vill att de ska vara. Men samtidigt har jag tillförlit på min egen envishet vilket göra att man kan lära sig väldigt fort om så behövs.

Vi pratade med barnläkaren idag och fick riktigt goda nyheter. Med lite tur så får vi ett samvårdnadsrum till helgen, vilket innebär att vi bor tillsammans med Gabriela och om allt går bra så kanske vi får ta med och Gariela hem någon gång under nästa vecka

Klockan 22:01 igår kom lilla Gabriel till världen via kejsarsnitt klockan 22:01

Hon vägde 1865 gram och var 41,5 centimeter lång. Läs mer på tezz blogg om den väldigt utdragna och krångliga förlossningen. 

Sen i Lördags morse så har jag och Tezz först rivit ner och ut precis varenda pinal som fanns i köket, inklusive själva köket. Därefter har det ifrån morgon till kväll slipats, spacklats, slipas, målas, spacklas, splipas och lagts golv. Idag Torsdag är äntligen allt förutom själva köket på plats, men rummet i sig är i princip klart. Lite småfix med eluttag och lister. Kan utan minsta tvekan säga att jag är trött…väldigt extremt trött.

Men nu blir det middag på På G och sen att ta det allmänt lugnt resten av kvällen. I morgon fixar vi till de sista små detaljerna och på Måndag åker vi och hämtar köket. Ett kök som borde ha levereats igår men blev försenat. Så nu hämtar vi det själv!

Idag är det onsdag och tredje dagen på semestern, dock har semesteräventyren varit i fullt gång ett tag nu. I fredags styrde jag och Tezz kosan mot hennes kära mor i Kavlebron, som denna vecka är vår ”base of operations”. Kavlebron är, inte hennes mamma dvs .

I lördags så var det Hova riddarvecka som stod på schemat och riddarspel. Söndagen blev det Kolmården, Måndag Hova riddarvecka igen (denna gång med fokus på marknaden). Tisdag förärade vi Mariestad och dess invånare med vårt besök. Väldigt fin stad måste jag säga…väldigt väldigt fin. Gamla Norrtan har en del att lära där när det gäller att utnyttja kapaciteten som hamnstad.

Och för att knyta ihop påsen så är det idag onsdag och vi är i Göteborg. Lisebergs alla skrymslen och vrår och undersökt,  karuseller har åkts och sockervadd ätits. Nu sitter vi på hotellet och om en stund blir det mini-golf och efter det en trerättersmiddag på hotellet.

I morgon blir det ännu mer Göteborg och strosande på avenyn och lite shopping. På fredag stannar vi till i Askersund på vägen och tar en titt på Tezz gamla boplats.

I samma sekund som semestern tog vid så sa jag upp mig på mitt snart dåvarande jobb. Så nu blir det till att ha semester i två veckor för att sen komma tillbaka och jobba 3 veckor innan jag byter till Visma.  Ska bli grymt skönt att få 5 minuter till jobbet istället för två timmar!

Är lite ny kunskap som ska tryckas in i skallen men det ska nog gå bra då man är väldigt motiverad

Hur som helst väntar en händelserik vecka där bland annat Liseberg,  Hova riddarvecka och Kolmården står på schemat. Just nu är vi hos Tezz mamma i Kavlebron och det vankas lunch.  Med andra ord är det hög tid för mig att sluta skriva.

I går eftermiddag var jag hos min husläkare och fick den kortisonspruta jag hade gått och väntat på så ivrigt. Dock var det inte direkt en njutbar upplevelse. Det var inte själva sticket som gjorde ont, det känns knappt. Men sen när kortisonet väl är på plats gjorde det vansinnigt ont i axeln i stort sett hela resterande dagen. Men till min stora lättnad så är det hundra resor bättre idag så jag har en förhoppning om att allt ska blir kanon i det långa loppet. Ska provträna lite om drygt en vecka och se om det känns bra. Annars får jag troligtvis en spruta till och om inte den hjälper så blir det till att röntga och sen eventuellt gå in och skrapa lite i axeln.

Men nu ska vi inte gå och tänka på det, för idag är det onsdag vilket betyder att fredag och semestern kommer allt närmre

Nu börjar sviterna av att inte kunna träna synas, till och med för allmänheten. Sprang på några kollegor i korridoren idag och de utbriste spontant ”va tunn du har blivig” J-kla f–de sk-t axel. I morgon ringer jag vårdcentralen och ser till att få en tid så man kan få en kortisonspruta.

Det är bara två veckor kvar men motivationen är inte direkt på topp just nu. Att bestiga K2, Mount Everest  eller någon annan dylik topp känns som en barnlek i jämförelse med hur det är att stiga upp ur sängen på morgonen. Som tur är har jag lite bra litteratur att hänge mit åt när man väl börja åka tunnelbana.

Har köksvecka på jobbet också, något som kanske inte direkt höjer motivationen och viljan att gå upp på morgonen för att släpa sig till jobbet.